lineshalsa.blogg.se

 

 

Utöver denna "lilla" händelse har vi gått o köpt ett hus! Ja, helt sjukt! Jag är så lycklig över detta! Äntligen får jag/vi komma närmare naturen o få lite sinnero i den miljö man befinner sig i. Huset ligger i Tyresö och tror detta bli en superbra plats för min lilla tjej Lilly att växa upp i. Jag vill att hon ska ha en trädgård att kunna leka i, en skog att äventyra i, närhet till vatten och framförallt, ett lugnare tempo/färre människor. Under 1 helt år har jag varit hemma med henne i vår lägenhet (2a). Precis utanför huset finns en supermysig stor fin och lugn park men det är typ det. I övrigt omringas området av stora bilvägar, mängder med trafik, industriområden och människor. Jag har inte trivts, inte alls faktiskt! Det har varit ett tufft år! Att bo så här passar utmärkt när man jobbar/gör karriär/ungomsår men enligt mig inte alls med en liten bebis/familj. Kanske låter/är jag lite bortskämd nu? Men jag känner så. Hon får se alldeles för mycket på TV då vi är inne mycket, vara alldeles för lite utomhus, vara ute ialldeles för lite, upptäcka alldeles för lite, andas in alldeles för mycket avgaser mm 

 

Men nu hoppas jag livet vänder! En ny start i livet, tillsammans med min lilla familj. O vi börjar allt detta med en månads återhämtning i värme o sol! I am in heaven! 

 

 

Många kanske också undrar hur det går med min diet, hud och hälsa i stort?

 

Candida Cleanse:

 

Sedan början av januari har jag ätit strikt enligt Candida dieten vilket innebär inget socker/sötning, inget gluten, inga mjölkprodukter, ingen alkohol, inget rött kött och framförallt inget (minimalt) fruktsocker. Man kan ju undra var jag ätit, men det har gått superbra! Visst har det varit tufft men det har gått bättre än jag trodde. Jag mår bättre, men inte tillräckligt bra. Jag tycker jag kämpar så hårt men fortfarande har jag kliande eksem kvar, framförallt hals/nacke, underarmar, handleder, händer och knäveck. Det har blivit mycket bättre sedan 1 år tillbaka men ännu inte fri. Ärligt talat är jag besviken att dieten inte gjort mer. Jag har lagt ner otroligt mycket av mig själv i detta. Nu ska vi åka utomlands 1 månad och jag kommer ta en behövlig paus. Jag kommer fortfarande äta bra/eko, nyttigt, ej så mycket kött, inget gluten, minimalt med mjölkprodukter men bland annat kan det hända att jag tar ett glas vin. Eller kanske inte? Detta är strikt förbjudet under dieten men jag känner att jag måste få leva lite nu. Jag har faktiskt druckit vid ett tillfälle, nyligen, men innan dess över 6 månader sedan. Egentligen har jag lärt mig leva utan alkohol och känner inte längre något sug/behov av att dricka. Jag dricker likagärna loka med citron och frysta bär i eller en sockerfri lemonad med ingefära och mynta.

 

 

Till maten har jag numera väldigt lite motstånd som jag hade förr (pga ovana/okunskap). Jag lagar blad annat linsgrytor, pumpasoppa, vegetarisk nudelwok, glutenfria pannkakor, kyckling och sötpotatis i ugn, glutenfri pasta med vegetarisk pastasås, lax och svartris med citrondipp mm Otroligt god, lättlagad och hälsosam mat! På helgerna kan det hända att jag poppar popcprn, rostar grönkål/sötpotatis i ugn som jag dippar i egengjord dipp, kokosgrädde med färska bär, äppelpaj utan socker mm Jag har fått gå ifrån kaffe då jag känner att det förvärrar mina eksem. Ett liv med denna diet funkar faktsikt väldigt bra! Har man Candida, är det svårt att bli av med den! Det kan gå fort med det kan också ta lång tid, tom upp till ett år på en diet. Allt beror på hur strikt/aggressiv man är. Det är också väldigt svårt att ta reda på ifall man verkligen har Candida. Man får oftast gå på symptom och prova sig fram genom kostomläggning. Vi får se hur jag mår i Florida, och beroende på det kanske jag går in i en ny omgång när jag kommer hem.

Hud:

Jag hatar mina eksem! Borde inte göra det då det kanske förvärrar dem men jag tycker jag gör allt för att bli bra, förstå vad som orsakar dem osv men det är så svårt. Jag har under så lång tid fått vara min egen doktor eller det är som att ha studerat läkarlinjen under 10 år inriktat bara på hud/allergi/eksem men ändå inte får några rätta/konkreta svar. Ibland känns det som jag famlar i mörkret, inte ser klart. Men med tiden tror jag jag förstår min hud/hälsa allt bättre. Det är svårt att hitta någon som kan hjälpa en, o det kan kosta mycket pengar. Sjukvården är bara att glömma, känner jag. Jag har aldrig under dessa 10 år fått någon hjälp från sjukvården och då har jag säkert gått på 100 besök, träffat 10-15 olika läkare.Så här såg jag ut för nästan 1,5 år sedan. Då var jag som värst. 

 

 

Men till något mer positivt! Idag kan jag leva som en nästan "vanlig" människa. Jag kan gå utanför dörren utan att må dåligt/skämmas, jag kan gå in i badrummet utan att hålla lampan släckt, jag kan duscha utan att gråta, jag kan ibland sova hela nätter utan att klia, jag kan skratta mer, jag kan ha på mig lite mer variation på kläder som inte gör ont, jag behöver inte damsuga sängen på hudflagor varje morgon, jag kan ha min dotter på bröstet utan att känna smärta, jag kan längta till sol o bad som jag inte gjort på 2-3 år. Det blir bättre men väldigt långsamt! Att det skulle vara så här svårt kunde jag aldrig ana. Helt otroligt vilken styrka en mäniska besitter, att man inte ger upp. Det vågar jag inte. Vägen känns oändlig men det är bara fortsätta, vad annars ska jag göra? Det finns andra som blivit friska, det ska jag med bli! 

 

Allmän hälsa:

Efter att inte ha sovit en hel natt på jag vet inte HUR LÄNGE!? kan jag äntligen sova hela nätter utan att vakna/klia. Det är inte vanligt men det händer. Varje kväll tar jag 30 droppar av något som heter "NIGHTTIME" som består av Valeriana och Passionsblomma bla. Helt naturligt, inget beroende eller biverkningar. Det har funkat så bra! I över 1 månad nu. Sjukvårdens sömnmedicin har varit hemsk! Efter en tablett kan man knappt vakna (inte ens av en skrikande bebis), vaknar som en zombie med huvudet i en bubbla, arg och tvär, passiv och seg mm O bara efter ett par dagar slutade de verka. Vilket skit! Men jag är så glad att sömnen äntligen fungerar lite bättre. Äntligen kan jag vara mer människa och är mycket gladare. 

 

Många som har denna typ av eksem och går igenom kortisonavvänjning som jag gjort har fått posttraumatiskt stresssyndrom. Detta då ohälsan pågått under så otroligt lång tid och varit otroligt tuff mentalt. Jag blir inte förvånad. Jag tycker så synd om alla er där ute! Men jag kan bara säga, fortsätt kämpa, det blir SAKTA bättre!

 

Nu har jag fått en tid till samtalsterapeut. Det behövs! Hade tid för 1 år sedan men det var bara för mycket samtidigt. Nu känner jag mig mer redo, tror jag. Ohälsa påverkar en på så många olika plan och ibland är det svårt att veta vad som orsakar vad. Men nån gång kommer jag nog klura ut det! Eller åtmindstone bli frisk och få tillbaka mitt liv! 

 

Kram till er alla! (ledsen för superlångt inlägg!)