Stress...

Jag har valt att inte ångra något i livet, då jag tror att allt har en mening. Förutom en sak. Att jag har stressat, mycket. Många gånger har det känts som jag medvetet valt att stressa. Jag är en person som alltid tyckt om att vara igång, träffa många människor, göra mycket, se mycket mm Jag har alltid velat få ut så mycket av varje situation. Kan det bli roligare? Kan det gå snabbare? Samtidigt som jag ses som en rätt lugn person utåt har mitt inre rusat. Alltid vandrande i en drös med tankar, funderingar och planeringar. Jag har setts som en driftig person med fingrarna utåt. Jag har tagit mig dit jag vill. Jag ser mig själv som extremt envis och självständig. Helst av allt går jag min egen väg så det blir som jag vill och tänkt.

Tyvärr har detta gjort att jag tar på mig för mycket. Jag har ofta jobbat samtidigt som jag pluggat och om jag pluggat har jag kört två kurser samtidigt. Väl hemma har det varit viktigt att ha det snyggt och strukturerat med en välfylld kyl/frys. Har jag varit sugen på något särskilt har jag lagat det, tex oxfile på en måndag.

Det dröjde ändå rätt länge innan jag började få besvär med min hälsa. Det började med magproblem, IBS i 2 år. För er som inte vet betyder IBS irriterad tarm. Efter det tog eksemen vid och har hållit i sedan dess. Länge har jag slagit bort tanken på att jag varit stressad. Jag har ju inte känt mig stressad? Och länge har jag nog trott att jag klarat ett högre tempo än min kropp gjort. Det är inte förrän på senare år jag jag accepterat att jag faktiskt stressat.

Så här har stressen i mitt liv visat sig:

- Spända käkar
- Sömnproblem
- Ofokuserade tankar
- Okoncentrerad på jobb
- Virrig
- Glömsk
- Yrslig
- Magproblem
- Eksem/klåda
- Rastlös
- Nedstämd
- Irriterad
- Egoistiska handlingar
- Icke lyssnande
- Icke inkännande
- MM

Såklart kan stressen haft sin orsak/verkan på mina eksem. Eller rättare sagt, jag tror att stressen tillsammans med en magbakterie jag fick i Thailand rubbade min tarm som har gjort att jag är mer känslig idag, både för olika slags födoämnen och stress osv. Jag har fortsatt stressa och inte känt med min kropp. Inte väntat in den och känt av dennes behov.

I och med min föräldraledighet har jag minskat min stress. Eller rättare sagt, jag har varit tvungen. En liten krabat kom ju till världen som vände upp och ner på hela min vardag. Hon har tagit all min tid, uppmärksamhet och fokus. I början var det svårt att acceptera att hon skulle gå först. Jag var så inrutad i mina behov och rutiner att jag hade svårt att släppa alla mina måsten. Min lilla bebis har såklart alltid fått gå först. Många dagar går vi inte utanför dörren utan bara är hemma. Allt beror på hur hon men även jag mått. Behöver hon vila och ta det lugnt, så anpassar vi oss. Behöver hon sova middag, sover jag med henne. Tvätt, mat, städ får komma i efterhand. Min och hennes hälsa är viktigast. Äntligen har jag kommit en bit på vägen, insett och accepterat detta. Men det har tagit lång tid. Yogan har hjälpt mig på vägen men än är jag inte framme. Än är jag inte riktigt i harmoni med min kropp men jag ska komma dit.

Väl i harmoni ser jag mig själv sitta och njuta av varje minut, vara närvarande tillsammans med nära och kära, vara fokuserad och lyssnande utan att vara någon annanstans i tanken eller se något som "måsten".

Jag tror stress är något vi själva skapar men såklart påverkat av det samhälle vi lever i. Det innebär också att vi själv har makten att göra något åt det.

More to come about STRESS.